fridamajliz

O oj,  om fyra dagar e Edvin 5 månader. Jag förstår inte vart tiden tagit vägen, de känns som de va igår jag va gravid, nästan.

Pappa Andreas jobbar hela helgen, riktigt roliga pass oxå, 07-17.30 o så en timmes resa x 2 på de. O blir man tvungen att jobba över tre timmar som i fredags e pappa inte hemma förrän 21.30 o då e de ju läggdags om han ska orka upp igen. Bläää va tråkigt. Edvin,  jag o Gina har roat oss bäst vi kunnat. Öppna föskolan i fredags, de va sista gången på riktigt i fredagsgruppen. Nu i fortsättningen blir de Onsdag em som gäller. Efteråt gick vi hem o lunchade o mös tillsammans me Cissi o Viggo.
Vi har varit ute o promenerat en del i halkan. Jag har ju införskaffat mej broddar men de e inte alltid man har dom på när man skulle behöva... Häromdagen när jag va ute me Gina ramlade jag på en isfläck precis när jag mötte ett gäng gymnasiekillar, de frågade hur de gick o efteråt när jag tänkte på de kände jag mej som en riktigt gammal tant. Men en tant hade nog varit klok o tagit på sig halkskydd.

Edvin har har haft sin första förkylning i veckan. Näsa o ögon rinner i ett, han har även varit trött o gnällig men de hör väl till när barn e sjuka.

Vi har fått ge Edvin ersättning emellanåt då det känns som om min mat har minskat. Nu när han känt hur snabbt maten kan flöda med flaskan känns de inte som att han vill äta av min mat alls. Han ligger o tuttar men blir bara förbannad att de rinner för långsamt.

Edvin rör sig mer o mer, nu rullar han snart från rygg till mage oxå. Han har inte lyckats än men han skruvar o vrider sig till sidan. Han snackar mycket me, han blir nog lik sin far.

Vi blev inte utslängda från ÖF idag. Vi får till o me komma nästa fredag oxå, hurra för det! Riktigt mysigt va de. Idag va Edvin äldst av alla bebisar, de va inte längesen han va minst.


Edvin sitter numera med vid matbordet i sin nya tripptrapp stol.

Å idag hittade han sina fötter.

Idag, premiärdopp på babysim. Pappa Andreas va ledig så han va också me. En halvtimme plaskade hela familjen i det varma vattnet på relaxen. Edvin älskar vatten, han var helnöjd, dock lite trött mot slutet men vem var inte det. Lite bök o stök vid dusch o så men de gick bra, tur Andreas va me, de blir en utmaning när man ska gå själv me lillen.

Förra veckan när Edvin, jag o Gina gick runt Munken me våra vänner stannade vi till på djuraffären. Gina har aldrig varit i en djuraffär, hon tyckte verkigen om det. När vagnarna stått still en stund började våra små pojkar bli otåliga. Tappade uppmärksamheten på Gina nån liten sekund o rätt som de var knaprade hon lösviktshundgodis så hela affåren hörde kändes de som. Lite smått pinsamt men ganska roligt, jag ska minsann lära henne att tugga me stängd mun.

Har varit lite dålig på att uppdatera. Nu e de ju nytt år o allt. På nyårsaftons dag grillade vi korv o åkte pulka me bl.a. mormor, moster. Som tur är hade vi tillgång till idrottshallen  som låg bredvid för när jag matade honom, sket han ned sej nåt kopiöst. Jag visste inte var jag skulle börja, det va bajs överallt. Tur att man blivit en van mamma som alltid har med sig ombyteskläder o andra förnödenheter. Så med lite assistans av mormor löste de sig fint. 
Nyårsaftons kväll firade vi hos farmor o farfar me mys o go mat, riktigt trevligt. O Gina skötte sig fint, det smällde inte så länge som tur var. Pappa Andreas satt på jobbet vid tolvslaget, inte så festligt kanske.

Förra helgen var vi hos våra vänner Pär o Lina i Helsingborg, alltid lika mysigt. Skönt o komma hemifrån lite också. Så fick jag ju spela lite kort med som jag gillar o som de annars inte blir mycket av. Edvin fick en så fin julklapp, en fleecetröja o ett par raggisar inför fjällenresan, inte dumt alls.

Om en månad blir de dop, måste fixa me nya sidenband till Andreas gamla dopklänning tills dess. Inbjudningskorten e klara o utskickade nu iaf efter vissa om o men. Andreas säger att jag aldrig mer får göra egna kort, det tog ju en hel del tid o de blev en del diskussioner kring detta. Men innan det e dags för dop bär det av till Tandådalen och hundfjället för lite utförsåkning, ser fram emot detta.

Edvin har fått prova en del mat sista tiden, både hemmalagad puré, burkmat o gröt. Han har gillat allt. Några miner va de till första skeden men annars har han bara gapat o svalt allt som serverats. Han blir fruktansvärt otålig om mamma e för långsam med nästa sked bara, lillskrutten brås på sin far :)

Pratade me Inga-Maj på BVC häromdagen. Edvin sover dåligt på dagarna, kanske max en timme fördelat på 10-15 minuters powernaps, vilket resuterar i mycket gnäll. Fick några små tips. Vi diskutterade även maten, Edvin har blivit så trög i magen sen vi började med puréer o gröt. Inga-Maj tyckte att jag gott kunde helamma en månad till så som jag ändå kämpat med amningen, så de e de vi kör på nu. Men tyvärr har magen inte riktigt kommit igång än. Som tur är blev de inget i byxan  under babysimmet, hade ju annars varit typiskt.

Vi har varit på föräldraträff i veckan också. Matprat va temat. Nu har vi alla kunskaper vi behöver för att göra storkok till egen barnmat. Precis vad pappa Andreas väntat på :)

Imon blir de öppna förskolan igen, första gången för i år, om de nu inte slänger ut oss förståss. De e ju för bebisar mellan 2-4 månader o Edvin har ju hunnit bli 4 o en halv månad nu, galet. Men de har sagt att man får stanna så länge man inte blivit tillsagd att byta grupp. De e ju så mysigt på fredagarna me frukost o allt. Nästa grupp e på Onsdag eftermiddag o då e de fullt me mammor o bebisar, lite lugnare på fredagarna så vi föredrar det.

Här kommer lite bilder från olika tillfällen som varit.


Korvgrillning o pulkaåkning i Ekenässjön.

Nästa års julvärd?

Bus me mamma gillas.


Me farfar i gröna sköna soffan.

Vid koncentration kommer dregglet, precis som hos mamma.

Fuck off mamma, sluta fota nu...

Mm mm m... Jag älskar mat i alla dess former!

Jag kan nu rulla från mage till rygg, de ni!

Linslus.


Fina julklappen från Pär o Lina.

Hos mina favvosar.

Började dagen på BVC. Lillkillen har blivit stor. Vikt 6070 g och längd 63 cm. Tur att han fick en massa fina mjuka paket av tomten, hans klädlåda som sorterades ut innan jul har nu fyllts på, de gillar mamma Frida. Vet knappt vad jag ska välja o sätta på honom, mycket är dock för stort än.

Efter BVC var vi nere på stan där vi mötte upp min familj. De va mycket trevligt, jag kände mej dock väldigt trött. Hade lite feber igår o känningar i ena bröstet men idag har jag känt mej bättre. Hittade en body me matchande strumpor på rean, jag gillar när de matchar.

Idag har Edvin fått prova en smakportion havregröt. Mm, va han gillade det men kladdigt va de.
Mormors julklapp

I famnen på moster Maria och hennes Adam


Pappa jobbade natten till julafton. Far o son tar en tupplur efter all julmat.

Edvin me sin älsklingsgiraff

Edvin o Didrick

Mormor Lisbeth och hennes bror Agne, Edvin o hans syssling Valter.

Lek me moster Lydia

Trött efter allt julstök...

...men jag blir snabbt pigg o glad igen

Så här blev gaddarna, gjordes för ungefär en månad sen. Stjärnan står för första barnet.

SkallerPär x 2. Lite mysigt häng för både mamma o bebis idag efter gympan.


Julstämning med ljusstöpning e helgen. Helmysigt!

Kl 02.15 den 27 augusti vaknar jag av en krampliknande känsla i magen. Det släpper ganska snabbt så jag somnar om. 20 minuter senare vaknar jag av samma sak, det känns som knivar i magen. Jag undrar vad det är, bebisen ska ju inte komma förrän om tre veckor eller ännu längre.

Jag e helt säker på att jag ska gå några veckor över tiden så jag blir lite småorolig o funderar på om något är fel. Jag kliver upp, sätter mig vid laptopen o börjar googla förvärkar. Det onda i magen blir värre o kommer tätare, jag börjar inse att bebisen e på gång.

Jag värmer vetekudden o ligger med den på magen en stund i soffan men när nästa värk kommer slänger jag mig över en av barstolarna för att lindra det onda, det hjälper ytterst lite. Jag rotar i medicinlådan o slänger i mig ett par värktabletter.
  

Värkarna kommer o går, kl 05 är värkarna regelbundna o kommer var femte minut. Jag går och väcker Andreas vid 05.45 när hans klocka ska ringa. När jag berättar att jag tror att vår bebis vill ut, ler han, flyger upp ur sängen o studsar yrvaket omkring i lägenheten. Jag packar bb-väskan.

Jag har nu ca 3 minuter mellan värkarna. Andreas vill att vi ringer förlossningen, han lyckas övertala mig. Hans oro är anledningen till att jag låtit honom sova. Barnmorskan råder oss att komma in. Jag petar i mig lite frukost, vi skrattar och jag kvider om vartannat, tänk att vårt fösta barn verkligen ska komma snart.

Kl 07 är vi på förlossningen. Vi får komma in på ett behandlingsrum för CTG övervakning. Jag blir undersökt och påklädd nätbyxor, megablöja och blå patientskjorta. Hot mama! Jag är dock bara öppen 2 cm men får stanna eftersom jag anses vara riskpatient pga min diabetes.

Vi kommer in på en förlossningssal, jag försöker vila så gott det går. Vi får en snabb genomgång på hur jag ska andas igenom värkarna då vi inte hunnit gå andning/avslappningskursen än. De sätter nål och jag får dropp.

Vid 09 börjar jag med lustgas. Jag tycker den luktar illa och känner mig illamående men efter ett tag är den som för många andra, min bästa vän.
Kl 10 undersöks jag igen och har då öppnat mig 4 cm. Andreas har fått ansvaret att ta blodsocker varje halvtimma o sköter det galant, han är en klippa.

Kl 12 är jag öppen 6 cm och smärtan strålar nu ut i ryggen och blir värre för varje värk. Jag vänder och vrider, Andreas masserar och vi försöker med alla möjliga olika ställningar för att lindra smärtan i ryggen men inget hjälper, inte ens lustgasen, fast att jag känner mig helt väck av den.

Jag får lite smått panik och ber därför om ytterligare smärtlindring. De erbjuder sterila kvaddlar men jag avstår. De kallar in narkosläkare för att lägga epiduralbedövning. Andreas går ut för att slippa svimma. Kl 13.30 har jag fått bedövningen och smärtan avtar mer och mer. Åå vilken lättnad.

Jag undersöks igen och har nu öppnat mig 8 cm, de säger att hinnblåsan buktar ordentligt. Barnmorskan hinner knappt bli färdig innan vattnet forsar ur mig och ut på golvet, hon får hoppa bakåt för att slippa få det på sig har Andreas berättat i efterhand. Smärtan ändrar genast karaktär, nu börjar det trycka på neråt. En elektrod fästs på bebisens huvud för att kunna följa hjärtslagen.

Kl 15.15 är jag fullt öppen men huvudet står en bit upp och måste sjunka ned i bäckenbotten innan jag får börja krysta. Barnmorskan råder mig att försöka komma upp och röra lite på mig. Jag tar mig upp i stående med hjälp av Andreas och gåbordet och tar mig stapplandes ut till toaletten. Det trycker på mer och mer och jag känner mig helt slut, jag tar mig tillbaka till sängen och lägger mig igen. Blåsan tappas eftersom jag inte kunnat kissa.

Ny undersökning strax efter kl 16 visar att huvudet inte har trängt ner tillräckligt än. Jag suckar och blir näst intill förbannad, hur långt e de kvar, jag är så trött, jag orkar inte mer.

Nu får jag ställa mig på knä och hänga över ryggstödet på sängen för att utnyttja tyngdlagen och hjälpa bebisen lite på traven. Lustgasen har jag i högsta hugg, jag blir smått hysterisk då den åker ner i golvet när jag slumrar till mellan värkarna.

Vid varje värk känns det som om bebisen ska komma ut, de trycker på som bara den, de vill att jag ska hålla emot , men det går inte, hur gör man?  Vi ringer på barnmorskan, valrossen får hjälp med att komma över i liggande ställning igen och det förbereds för ny undersökning. Precis när bm ska börja säger hon; -jag ser huvudet!  Åå, va glad jag blev, snart är det över, snart har vi miraklet hos oss.

Jag krystar ordentligt tre gånger, hela Ryhov lär ha hört mig så högt som jag skrek. Kl 17.31 kom Edvin ut med ett märkligt plaskande ljud. Det gjorde så galet ont att jag bara låg och kved några minuter innan jag kunde öppna ögonen och titta på underverket. Jag hör Andreas i glädjetårar; Frida, titta på vår son! Jag fick upp Edvin på bröstet och kände mig helt plötsligt lyckligast i hela världen. Det var overkligt.