fridamajliz

Grattis Edvin 10 månader!



Tråkigt väder som attan hade vi i helgen. Både midsommarafton och midsommardagen va de kallt o regnigt o så lite åska på de. På söndagen däremot när vi skulle sitta i bilen halva dagen då skulle de minsann va fint. Jag va inte bitter alls... Känns inte som man varit ledig på samma sätt som de skulle gjort om vädret varit fint o man kunnat va ute. Men, men, trots regn o rusk hade vi trevligt o åt gott inomhus. De lagades massor me mat o spelades spel. Lite uppehåll hade vi faktiskt så en frukost o en middag kunde förtäras på altan, vilket va mycket uppskattat. De va en idyllisk plats vi befann oss på. Vi blev först hämtade me båt o sen fick vi bo i två små röda stugor på ön.

Gina va lycklig hela helgen. Hon hade två poolare att busa me fritt, en mellanstor vovve o en mini vovve. Sen vi kom hem har hon varit helt slut o stel i kroppen.

Gina fick en uppfräschning me shampoo i midsommar. Hon luktade gott o va riktigt mjuk o go. En timme innan vi skulle åka hem på söndagen grävde hon upp fiskrens o rullade sej i, sen kom hon springandes me ett fiskhuvud i munnen. Blää va de stank. Andreas var måttligt irriterad. Han fick byta om till badbrallor o hoppa i o shamponera Ginis återigen. 

Här kommer ett gäng bilder från helgen.

Flytväst på.


På upptäcksfärd.





Mmm, mm, mmm.


Mini vovven Atlas.

Dåligt me täckning på mobilen.

Gina me sin valp.


Förra veckan vaknade vi på natten av världens smäll. På morgonen kunde man på jnytt.se läsa om att de varit en bomb på pizzerian 100 m från där vi bor. Läskigt.

Igår kväll va ja så deppig o tänkte bara en massa negativa tankar om allt. Detta kom efter att jag letat i kalendern efter lediga helger tillsammans. Aahh, de finns ju inga, bara jobb, jobb, jobb. Denna period i livet känns som om man har minst ledig tid o minst pengar, suck. De e ju nu man behöver de som mest. Mycket oro för allt snurrar i mitt huvud. Hade känts tryggt med fast jobb. Edvin ska in på dagis i höst, men när? Har jag inget jobb vet man ju inget alls. Allt känns så osäkert. Sen har vi allt me huset. Längtar så efter o få börja bygga så man kan se att det går framåt o dagarna till inflyttning minskar.
Sen e jag så sjukt dålig på o höra av mej till folk. Jag har många fina vänner o de e en dålig ursäkt o säga att man har så mycket me allt, men sista året, ja sen Edvin kom, har jag blivit urusel. Blää va tråkig man e, jag vill inte va sån. Tur att jag har min älskade trygghet Andreas vid min sida. Du e bäst.